Latte on the go

Efter besöket på Hermans vaknade minnen om sommartider. Hur de hängt längs muren och sett ut över staden som nyss blivit deras.

Hermans

En pastapenna där, en klick hummus där, någon mjuk limpskiva med en rejäl klick smör. Det var över en buffétallrik med den varma Söderbrisen blåsande i pälsen som Ruben höjde sitt isvatten mot Frasse och sa "Du, jag tror vi håller på att bli vänner!". Det var sommar då. Det var "gå 2 betala för 1". Ännu en sommar har passerat och snart är det jul.

Det började med ett velande längs Götgatans lyktor och människor-en-fredagkvälls-brus. Frasse ville ha en latte och Ruben drömde om vinterns första lussebulle. Fiken var fulla av stök och knök och vännerna vandrade omkring någon timme i jakt på ett lagom mysigt kondis. De hade svårt att komma överens och plötsligt fick Ruben något lurigt i blicken. "Det kurrar i min mage, och jag tror inte en lussebulle gör tricket." Mer än så behövde inte sägas och Frasse sken upp över förslaget. De genade via Kocksgatan, förbi Tjärhovsplan och skuttade förväntansfullt upp för trappan till Fjällgatan. Det var längesedan sist - en vegetarisk Hermansbuffé.

De smyger ner i restaurangens valv och det luktar genast jul. Glöggrytan står på bänken och de kikar in mot buffébordet. De stora limporna ligger i sitt fat. Riset har blandats med russin och skållad mandel. Och julbuffén till ära står en rund fin röd kula julost längst ner på salladsskänken. De sliter sig från skålarna och grytorna för att gå och betala för sig. Frasse tittar lite oroligt på griffeltavlan med kvällens erbjudanden. "188 kronor för Meny 1! Julpriser!" Ruben berättar att han jobbat lite extra den här månaden och att han gärna bjuder på buffén ikväll. Den idén gillar Frasse.

Sedan tar de varsin tallrik och börjar plocka i salladsskålarna. Många spännande sorters röror och geggor. Fin vegetarisk senapssill gjord på äggplanta, en söt sallad på grönkål och mandelflarn och en ostig blomkålslåda med pumpafrön. Och många vörtlimpskivor med smör och julost. De är så lyckliga! Det är buffé och de fyller sina tallrikar igen. Frasse känner sig lite besviken över att det inte är mer jul över varmrätterna än vad det är. Men snart kommer det in en kantin med hemmarullade vegfärsbollar och varm paprika. Och i en annan skål ligger en pytt på torkade katrinplommon och quornbitar. Och man kan ju alltid breda sig en macka till. Med fet och god julost!

Mätta, mycket mätta, sitter de sedan och pratar fina minnen i den välvda lilla lokalen över varsin kopp söt glögg. "Vill du ha en kaka på maten?" undrar Frasse som gärna bjuder tillbaka lite. "Du får välja vilken du vill!" Ruben funderar lite. Sedan ler han. De smyger ut till disken och kikar i sortimentet. Ruben vet att deras Belgiska chokladtårta är bland det godaste man kan gotta sig med men får syn på en spännande Nöt-Choco-kaka som han beslutar sig för. Frasse tar en syltgrotta. Sedan mumsar dom. Ruben tänker för sig själv att han är lite besviken på sin nöt- och chokladkaka. Den smakar lite torrt, som att den legat framme hela dagen och samlat damm. Men han säger inget till Frasse som ju bjudit. När man har en vän som Frans Frys spelar en torr kaka mindre roll.

Nordic Light Hotel & Lindquists konditori

Ruben har en kakburk full med pengar. Frans kallar den magisk. Det händer då och då, oftast då Ruben har obetalda skulder till Frans, att Ruben plockar ut slantar ur burken och "bjuder" Frans på frukostbuffé. I måndags hände just det.

De goda vännerna möttes upp halv sju inne i den nyvakna staden och tultade med kurrande magar längs Vasagatan.

"Här är det!" utbrast Frasse entusiastiskt och stannade till utanför en inglasad hotellentré. En man med portfölj hastade ut ur de automatiska dörrarna och Ruben och Frasse passade på att slinka in. I en automatisk dörrs ögon är en apa och en liten isbjörn mycket lätta att missa. En frukostvärd kan vara mer skarpsynt och Ruben erlägger en avgift på 360 kronor i receptionen för att kunna mätta två små magar (180 kronor/mage).

Matsalen är svagt upplyst. Inuti taklamporna finns en skog. Ruben gillar skogen och tänker att det här kommer bli en fin måltid. De slår sig ner i ett mer avskilt hörn. Vid några andra bord sitter människor från andra länder och pratar på språk varken Ruben eller Frasse förstår. På deras tallrikar ligger färgglada fruktbitar tillsammans med smörgåsar som får det att vattnas i munnen på Ruben som förväntansfullt smyger fram för att spana in buffén.

I anslutning till restaurangköket står tre lagom stora skålar trevligt fyllda med äggröra, stekta korvar och knaprig bacon. "Korv!" tänker Ruben och småler för sig själv. Han luktar på brödet och känner sig lite besviken. Han hade hoppats på en ångande nygräddad knubbig ciabatta men finner bara för-perfekt-formade-för-sitt-eget-bästa-kuvertbröd och fyrkantiga limpor. Han skär en tunn skiva limpa och plockar på sig några korvbitar. Det är två sorters korvar blandade i små stumpar. De glänser. Ruben är glad.
På väg till kaffebordet kikar han in bordet i mitten där det finns olika sorters köttiga pålägg, ostar, tomat, gurka,paprika, och fruktbitar. Fil, yoghurt, tinade en-gång-frysta bär, cornflakes, russin, fröer, en tråkig oinspirerad müsli, och små portionsglas med röd smoothie festligt upplagda i en rostfri skål med krossad is. "Spännande!" tänker Frasse Frys och lastar upp lite is på sin tallrik och ger Ruben en busig blick. De fnissar i samförstånd och Frasse tar sedan ett litet glas smoothie som visar sig smaka mycket tråkigare än den ser ut. Ruben passerar ett fat med små muffinsar och gör en mental note till senare: "En sån ska jag ha till kaffet!"

De första tuggorna smakar salt och gott - på limpskivan har Ruben brett ett tjockt lager Philadelphiaost och omsorgsfullt toppat med baconskivor. En bufféklassiker. Frasse tar en klunk gott kaffe och konstaterar att äggröran smakar precis lagom mycket ägg. När de tömt sina första tallrikar spanar de mot bufféborden igen och Ruben upptäcker en skål med jordnötssmör. Han måste hålla tillbaka infallet att stoppa ner sin lilla aptumme i skålen för att provsmaka. Så kommer en servitris ut med ett fat ångande nygräddade croissanter. Ruben norpar en och måste bolla den mellan sina händer
för att inte bränna sig. Frasse rostar en brödskiva och brer på smör och marmelad. Det är en fest och portionerna avlöser varandra. Tillslut är Rubens mage full och han måste ta en paus medan Frasse hugger in på en knäcke med kaviar och ost. Efter bara några minuter har Ruben börjat återhämta sig och han minns plötsligt de där muffinsarna. Men när han tittar mot bordet är de försvunna. Först intalar han sig själv att det säkert snart kommer ut en sådan där trevlig servitris med påfyllning. Men det kommer inga fler. Ruben känner sig lite besviken. Frasse tycker det är lika bra, för Ruben borde tänka på att inte äta så mycket sött. Av för mycket sött blir man för mycket tjock. Ruben känner sig inte mindre besviken för det och de lämnar hotellet i tystnad.



"Jag tyckte inte det var frukostmysigt där..." mumlade Frasse efter en stund då de promenerade vidare mot Norra bantorget. "..för mycket design, för lite..." "...mys!" filkade Ruben in. "Och en muffins till kaffet hade jag verkligen sett fram emot..."
Frasse föreslog då att de skulle gå bort till Lindquists konditori på Odengatan. Ruben gillade den idén och blev genast gladare igen. Någon timme senare satt de och mumsade på varsin prinsessbakelse. Frasse bjöd den här gången - det är hederliga priser på Lindquists, och så har de tavlor med kungafamiljen på väggarna. "Mindre design, mer mys!" skålade vännerna och kände sig varma i magen. Vilken bra start på dagen!

Frukost

Det är morgon hemma hos Ruben. Det är kallt. Han ligger i sängen med det lilla täcket uppdraget ända till halsen. Nedanför tittar hans små aptår fram. Han fryser och tänker för sig själv: "Att det ska vara så besvärligt att hitta något som håller mina fötter varma om nätterna".

Han sätter sig upp på sängkanten, lite korvigt och ihopsjunket. Han är trött. Han tänker: "Jag behöver nog lite frukost för att kunna tänka smart igen."

Du hittar Ruben i Stockholm på bloggkartan.se!