En pastapenna där, en klick hummus där, någon mjuk limpskiva med en rejäl klick smör. Det var över en buffétallrik med den varma Söderbrisen blåsande i pälsen som Ruben höjde sitt isvatten mot Frasse och sa "Du, jag tror vi håller på att bli vänner!". Det var sommar då. Det var "gå 2 betala för 1". Ännu en sommar har passerat och snart är det jul.
Det började med ett velande längs Götgatans lyktor och människor-en-fredagkvälls-brus. Frasse ville ha en latte och Ruben drömde om vinterns första lussebulle. Fiken var fulla av stök och knök och vännerna vandrade omkring någon timme i jakt på ett lagom mysigt kondis. De hade svårt att komma överens och plötsligt fick Ruben något lurigt i blicken. "Det kurrar i min mage, och jag tror inte en lussebulle gör tricket." Mer än så behövde inte sägas och Frasse sken upp över förslaget. De genade via Kocksgatan, förbi Tjärhovsplan och skuttade förväntansfullt upp för trappan till Fjällgatan. Det var längesedan sist - en vegetarisk Hermansbuffé.
De smyger ner i restaurangens valv och det luktar genast jul. Glöggrytan står på bänken och de kikar in mot buffébordet. De stora limporna ligger i sitt fat. Riset har blandats med russin och skållad mandel. Och julbuffén till ära står en rund fin röd kula julost längst ner på salladsskänken. De sliter sig från skålarna och grytorna för att gå och betala för sig. Frasse tittar lite oroligt på griffeltavlan med kvällens erbjudanden. "188 kronor för Meny 1! Julpriser!" Ruben berättar att han jobbat lite extra den här månaden och att han gärna bjuder på buffén ikväll. Den idén gillar Frasse.
Sedan tar de varsin tallrik och börjar plocka i salladsskålarna. Många spännande sorters röror och geggor. Fin vegetarisk senapssill gjord på äggplanta, en söt sallad på grönkål och mandelflarn och en ostig blomkålslåda med pumpafrön. Och många vörtlimpskivor med smör och julost. De är så lyckliga! Det är buffé och de fyller sina tallrikar igen. Frasse känner sig lite besviken över att det inte är mer jul över varmrätterna än vad det är. Men snart kommer det in en kantin med hemmarullade vegfärsbollar och varm paprika. Och i en annan skål ligger en pytt på torkade katrinplommon och quornbitar. Och man kan ju alltid breda sig en macka till. Med fet och god julost!
Mätta, mycket mätta, sitter de sedan och pratar fina minnen i den välvda lilla lokalen över varsin kopp söt glögg. "Vill du ha en kaka på maten?" undrar Frasse som gärna bjuder tillbaka lite. "Du får välja vilken du vill!" Ruben funderar lite. Sedan ler han. De smyger ut till disken och kikar i sortimentet. Ruben vet att deras Belgiska chokladtårta är bland det godaste man kan gotta sig med men får syn på en spännande Nöt-Choco-kaka som han beslutar sig för. Frasse tar en syltgrotta. Sedan mumsar dom. Ruben tänker för sig själv att han är lite besviken på sin nöt- och chokladkaka. Den smakar lite torrt, som att den legat framme hela dagen och samlat damm. Men han säger inget till Frasse som ju bjudit. När man har en vän som Frans Frys spelar en torr kaka mindre roll.
fredag 27 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar