Café Kringlan

Ruben hade följt med Panda Pannband för att se den danska filmen Aching Hearts på Pustervik. De satt längst upp på en tunt vadderad bänk i en glest fylld salong. Ruben kände med en gång att han skulle få ont i rumpan under den två timmar långa visningen. Men filmen var riktigt bra och Ruben behövde bara skruva på sig några få gånger. Efter visningen kunde man ställa frågor till regissören Nils Malmros, men Ruben hade så fasligt svårt att förstå danska så han förslog att de skulle gå och ta en bit mat på något mysigt fik istället.

Solen som skinit på deras ansikten hela förmiddagen hade gått i moln, och det kändes gråblaskigt när de kom ut på Järntorget. Ruben styrde omedvetet sina raska steg mot Café Kringlan på Haga Nygata 13. Under tidigare besök i staden hade det hänt att han pipit in där. För en grottig blåbär- och vaniljbulle med en god vän eller en hemtrevlig fiberrik frukostbuffé med två. Och han hade aldrig blivit besviken. Inte heller idag då han spanade på lasagnebuffén och de vackra smörgåsarna för att slutligen falla för en fisksoppa med ostfralla för den modesta summan 60 SEK. Soppskålen var stor och den matiga brödbullen likaså, och vid sidan av på tallriken la den trevliga servitrisen upp en bön- och linssallad, några färska salladsblad och en apelsinklyfta. Det luktade ljuvligt. Panda Pannband som ständigt brukade gå omkring och klämma på sin mage och påpeka att han måste tänka på figuren gav upp idén om en slät kopp kaffe och beställde in det samma som Ruben. Sen satt de och sörplade i takt och tittade ut på gatan där det strax skulle skymma. Ruben klappade på sin lilla mage och konstaterade att det var det matigaste och mest prisvärda som han ätit på hela veckan. Panda log och nickade instämmande. "Men om man ska vara petig så var det lite mycket soppa och lite lite fisk" tillade han. Ruben fiskade upp en av de tre räkor som simmat i hans soppa och höll med. "Man kanske borde kallat den "Tomatsoppa... med spår av fisk... och en och annan räka" istället" fnissade han.

Efter maten satt de och jäste lite, och efter ett tag kände Ruben, som satt vänd mot disken där lunchbuffén nu ersatts av fylliga bakverk, att det vore gott med en sötsak. Han föreslog en stor rund kaka gjord på smält choklad med blandade salta nötter. "Ska vi ta varsin sån?". Panda tittade längtansfullt mot kakfatet och klämde lite på magen. "Vi kan dela en!" föreslog Ruben som såg hur vännen brottades med sitt beslut. Sagt och gjort. I utbyte mot 30 kronor gjorde de en av kakorna till sin. Bröt och smaskade tillsammans och värmde sig med planer om att komma tillbaka följande dag. För då fyllde Panda år och det fanns ju så många andra bakverk kvar att smaka på, på Café Kringlan på Haga Nygata 13.